torsdag 15 april 2010

Jahapp. Då har en dag till passerat och inget av betydelse har hänt. Linnah fortsätter att förbrylla alla i sin närhet genom att äta bra ena gången och krångla ohämmat nästa. Vissa gånger äter hon 10 ml ur flaska, andra 70. Matmängden hon får i sig är dock uppe på 100 ml eftersom man sondar i det hon inte äter själv. Har i alla fall pratat med läkaren och fått en förklaring till varför de inte undersöker mer. Ultraljud gjordes redan förra gången vi låg inne, visade inget fel. Röntgen säger egentligen mest om skelettet. Det som verkligen säger något är gastroskopi (gå ner med kamera) men då måste hon sövas och det är en risk. I Falun gör man det inte heller på så här små barn, eller i alla fall inte under 5 kilo och det är ganska precis det hon väger nu så det är väl gränsfall. Därför börjar man i den andra ändan med att göra olika åtgärder och hoppas på att hon svarar på någon av dem. Den komjölksproteinfria maten visar hittills inget men det kan ta upp till två veckor innan man vet säkert. Vi kan prova med magsårsmedicin, typ losec, men om hon skulle bli bättre så vet man ju inte vilken av anledningarna som gjorde skillnaden och då måste man utesluta en av dem igen och med andra ord tjänar man ingen egentlig tid på det, det blir bara rörigt. Så vi står kvar på ruta ett. Lite prover är tagna, det är allt. Vissa av dem får vi svar på imorgon, andra antagligen under nästa vecka. Åkte i alla fall hem en sväng och skyndade mig för att hämta Thilda på dagis. Oj vad glad hon blev! Och för att inte tala om jag, det var underbart att få kramas lite och låtsas att allt var som vanligt en stund. Skyndade oss hem och pulade en stund och åkte sedan och myste lite med Philip som har krupp och är hemma hos mormor och morfar. Killen! Han har blivit så stor! Han är ju inte så pratig av sig men nu har han börjat lägga ihop två ord. "Inte där" när mormors bil var borta och "nej moffa!" när morfar inte lydde order ;-) Och jag missade det... Lite sorg i mammahjärtat! Tårar blev det också när jag skulle åka tillbaka. Tungt. Och när man är hemma så är Linnah i tankarna hela tiden. "Hur gick det med provtagningen? Undrar om hon ätit något? Tänk om hon kräks idag igen?"
Hittade en firma som heter Linnah of Norway som tillverkar smycken. Kolla in det här fina hjärtat med minsta godingens namn på! *vill ha* Nu är det matdags här! Pussåkramheladan!

2 kommentarer:

Emmas idéer sa...

Hej.

usch vad jag blir ledsen när man läser om Linnah. det skär i ens mammahjärta när de små inte år riktigt bra. Jag hoppas verkligen läkarna kommer på snart vad som är galet & att det bara är en baggis-grej som är snabbt fixat bara man väl vet vad det är...

Tänker på lilla Linnah & håller tummarna för att det snart är över.

Kramar från Emma & Hugo

Calimero sa...

Hej Anna & co!
Måste börja med att säga grattis till nykomlingen ! (lite sent;)
Men vilken start ni har fått usch vad kämpigt. Håller alla mina tummar för att det snart vänder så att ni istället får njuta av er familj.

Du om någon förstod precis vad jag menar med annorlunda och utmaning!
Visade för Magnus han sa "det fixar jag" =) Roligt och inte alls krångel Anna. Har sagt det till dig förut, det är bara skönt när du vet vad du vill och att du vill mer än Svensson ha,ha

Kämpa på! Kram Petra i Sågmyra