lördag 28 januari 2012

Inspirerad...

...av en bild jag hittade hos Lexington, så tog jag en egen liknande. En pojk på två ben - snart fyra år, och en på fyra ben - snart nio år. Kan det verkligen stämma?

Pojken på två ben är i en rätt trist trotsperiod där det lipas och suras och så slänger han ur sig trotsiga kommentarer till höger och vänster, till råga på allt är han långsint (efter mor sin!) så det sitter i ett tag. Usch vad less man blir på't. Nån som känner igen sig? Nu ligger han och sover och mammahjärtat bultar och vill att han ska vara en glad kille och inte det här lilla surmonstret som han förvandlas till ibland. Går treårstrotsen över prick på fyraårsdagen så finns det hopp ;-)
Nu håller jag båda mina tummar för att han vaknar pigg och glad imorgon bitti! Och jag med för den delen.

Pussåkramheladan!

6 kommentarer:

Linnebo -Mia sa...

Haha, det är liiiite roligt med trotsperioder också... här på bvc säger dom: det heter inte trotsperiod, det heter utvecklingsperiod haha. Jag vill nog helst kalla det trotsperiod ändå ;) har en här hemma som är rätt trotsig nu.
Hoppas lillen är glad imorgon hihi.
Kram Mia

Ekenäsliv sa...

Vilken galet fin bild!!!! Visst är det så, de där perioderna kommer och går. Själv har jag ju bara ett barn, men när trotsen sätter in är man heeelt slut och tycker att man tjatar mest hela tiden. Men så när de sover så finns inte det, då är de så ljuvliga så... Min dotter är nu sju och i en sån där behaglig period för tillfället och man bara myser och kan prata om saker och pyssla.. Men dessförinnan har vi haft en period av mycket TVÄRTEMOT precis HELA tiden. Men när man är upp i de där trotsperioderna är det svårt att inse att de utvecklas, som Mia skriver, man vill bara ha tillbaka den där gemytliga ungen man hade innan utbrottet.
Imorgon är det en ny dag och du ska se att lillkillen är på bättre humör då :-)
Ha de fint!
Kramis Anna

Annas hjärtan sa...

Linnebo-Mia: Ja det vill nog jag också, att det ska kallas trots! Fast jag försöker tänka på det ibland, att det är utvecklande. Även om det inte känns så. Anna: Tack!! Funderar på att rama in den faktiskt :-) Ja, visst värker hjärtat lite när de varit sådär tvärsemot allt och inget och sedan somnar. P har ju en storasyster också som fyller sex och även om hon såklart också haft trotsperioder så har det inte alls varit på den här nivån om du förstår. Jag räknar kallt med att det blir tvärs om i tonåren sen, då kanske jag och P har haft våra duster medan storasyster får för sig att tycka tvärsemot allting. Eller det där med att tycka tvärsemot stör mig egentligen inte, för man måste ju få tycka som man vill, men att bara sura och säga dumma saker och lipa osv, det gillar jag bara inte. Igår tex gick han fram till en tjej i skidbacken och lipade, trots att hon inte gjort honom ett dugg! Men förutom det så var humöret mycket bättre under gårdagen och det tackar vi för! Jaja, det ger sig :-) Ha en fin dag, stor kram!

Sofi sa...

Vilken underbar bild! Klart du ska rama in den! Fin blogg för övrigt också:)
Kram Sofi

Vardaxlyx sa...

UNDERBAR bild du bjuder på =)
Kramkram

Annas hjärtan sa...

Sofi och vardagslyx, tusen tack! Ja nu är bilden beställd och ram fixad. Hoppas det blir fint! Ha en fin dag, kramis!