torsdag 10 februari 2011

En kartong till! Klart Philip ska ha en kartong han också! Den här var lite pilligare att göra eftersom jag använt en tapetbit (tack Lovilin!) men jag tycker den blev fin den också. Blixten slog lite konstigt i Philips ansikte här på kortet, men det får ni ha överseende med. Min fina kille, snart tre år.
Tapet med små vita moln. Igår gjorde jag färdigt Linnahs fotoalbum, satte in alla bilder och skrev alla texter. Idag är jag på gång med Thildas album. Så himla skönt att vara ute i bättre tid den här gången! Har haft lite flyt idag faktiskt, har bytt sängbord i vårt sovrum och piffat till dem lite, fixat med Thildas album som sagt och så är en tygklädd låda snart färdig. Har en färdig möbel i garaget (eller två faktiskt, om man ska vara noga!) och nu är frågan - får form gå före det praktiska? Jag längtar ihjäl mig efter att ta in dem båda två!! Glädjande är också att P som blev riktigt risig efter magsjukan har piggnat till riktigt bra. Och även Linnah är frisk igen. Nu är det så många dagar sedan så jag håller tummarna för att vi andra klarat oss. Sen går det ju på dagis så det är väl inte att hoppas på att vi ska klara oss resten av vintern, men man kan ju önska i alla fall. Pussåkramheladan!

3 kommentarer:

Lovilin sa...

Vad fint det blev! Kul att den kom till användning!
Vad har du använt för kartonger?

Kram

Anonym sa...

Så koselig =D
Du er veldig kreativ og flink ;)
Kjekt at det har kommet så mange innlegg i det siste!!
Stå på =)

Mamasnest sa...

Min yngsta dotter föddes i v.39 och vägde över 4 kg, alltså en bra start. ;-) Amningen fungerade bra ända tills jag slutade amma vid 12 månaders ålder, så långt också bra.
När jag började med smakportioner vid 4 månader gick det sämre. Hon höll på att kräkas bara hon såg skeden och även om jag provade varenda puré du kan tänka dig var resultatet det samma. När hon var 8 månader hade jag fortfarande inte fått henne att ta en enda sked mat och en kväll rann det över för mig. "Då får väl ungen äta nachos då" sa jag argt och ställde en tallrik med små bitar av allt vi åt. Ungen åt upp varenda smula. :-o
För att göra en lång historia kort så har hon aldrig klarat att bli matad, hon får kräkkänslor då. Hon klarar heller inte av puré. Från 8 månaders ålder åt hon helt själv, vi fick lägga smulor av vår mat framför henne så att hon kunde peta i sig det. Det kan man ju räkna ut att det inte ger en bra viktuppgång...
Dessutom verkar hon inte ha samma hungerskänslor som vi andra, hon kommer in i perioder då hon kan äta 2 makaroner om dagen i veckor. Vikten rasar, men ungen har samma energinivå ändå och är glad och pigg. Ingen fattar hur det här fungerar, men så är det.
När familjen har magsjuka ligger alla som små såll på soffan, alla utom den yngsta som är helt opåverkad energimässigt.
När hon fyllde 2 år vägde hon 10 kg, inte helt bra. Nu vägde hon 17 kg sist vi kollade och är nu 3½ år så det har blivit bättre.
VI har lärt oss att inte göra någon grej av det hela. Äter hon inte idag kommer hon nog inte att göra det imorgon heller, men kanske om en vecka.
Låter inte det lite likt er situation?!