Man ser det man vill se...
...och i det här fallet vill jag se ett "L" fast det kanske är ett "I" egentligen. Lampan och den söta skärmen ska hamna i det inbyggda fönstret i Linnahs rum, som inte ens är i närheten av påbörjad. Men nån gång så!
I eftermiddags tog mamma och jag med oss barnen + kusin F och åkte till Säterdalen. Barnen fick klappa får, rida på hästar, titta på kycklingar, grisar, kaniner och åka obegränsat med rutschkana. Sedan väntade picnic med nybakade muffins och våfflor i gröngräset. Man
kan ha det sämre en solig dag som denna!
Pussåkramheladan!
1 kommentar:
Visst var prickiga Anna du =) förlåt kunde inte låta bli ;)
Vår dotter blev så förtjust i både Linnah och hund att jag fick visa henne din blogg och förklara varför jag blev så glad när jag såg L. Hon bara satt och log åt oss i bilen hela tiden, vilken tjej! Kram på er Petra
Skicka en kommentar