♥ ♥ ♥ Annas hjärtan - om inredning, familjeliv, projekt och livet i allmänhet

En lurig liten dam... Jahapp, då var vi tillbaka på avdelning 33 i Falun. Var här fredag-lördag också, för Linnah tappade matlusten och ville bara sova. När vi vägde henne på BVC så hade hon gått ner i vikt ytterligare, och det borde ju vänt för länge sedan! Vi fick komma hem i lördags kväll, hann fira Thildas fyraårsdag i söndags, vägde på BVC i måndags = fortfarande ingen viktuppgång, och natten mot tisdag var det dags igen då hon plötsligt kräktes upp allt hon fått i sig. Först akuten och sedan 33:an. Vi felsöker för fullt, kanske är det så "enkelt" som att hon sväljer så mycket luft när hon äter att hon inte får plats med mat och lurar kroppen att tro att hon är mätt. Det känns ju som att hon borde vilja rapa, men det vill hon minsann inte, men när de "drar" med en spruta i sonden så kommer det upp en hel del luft. Retsamt, för det känns ju som ett rätt banalt problem som ändå ställer till det så fruktansvärt!! Missuppfatta inte, vi är själaglada om det inte är något allvarligt, men i alla fall liksom. Man kan ju inte ha sond på henne för att få ur luften. Och om man försöker rapa mitt i maten så tappar hon intresset och vill inte äta färdigt. Vi skojar och säger att hon kanske borde hetat Maja ändå (vi hade tänkt det men så döpte Thilda en docka till just det namnet) - Krångelmaja ;-) Nejdå, men man blir så trött bara, det går massor av energi till oro och funderingar, och det är slitsamt att vara åtskilda från de andra i familjen. Men det viktigaste är självklart att vi får hjälp och att hon blir bra! Himla märklig känsla, här är man trebarnsmamma och tror att man är förberedd på hur en sån här skrutt ska skötas och så kommer den här lilla bruttan och vänder upp och ner på ens värld *blink* Vi håller tummarna för att det vänder snart och att vi kan fira Philips födelsedag tillsammans på lördag! Pussåkramheladan!